En stund på jorden

Just nu är jag inne i en drömintensiv period, och har så varit de senaste två, tre veckorna. Och jag gillar det inte. Jag drömmer allt möjligt, men det som är jobbigast är att i varenda dröm, gästar personer som på ett eller annat vis korsat min väg under mitt liv. Personer som jag längre inte har något att göra med och personer som jag saknar. Men det som irriterar mig mest är att varenda liten drömsekvens präglas av skratt och lycka. Och så vaknar jag upp och undrar varför jag är så glad, men så minns jag.. det var ju bara en dröm.. Vad vill min hjärna med allt det här? Vill den att mitt sinne ska uppvägas av lite falsk lycka genom att dra in personer jag inte har något behov eller saknad av längre? Häromnatten drömde jag t.ex. om en vän som inte längre är min vän. Vi var vänner under min barndom och hela "vänskapen" slutade med att jag, efter att ha blivit ignorerad de första dagarna i gymnasiet, bad henne och min andra "bästa" vän dra åt helvete, när de frågade om jag ville ha skjuts hem. Nej, jag bar min tunga, jävla bag ända hem. Många tårar har spillts över de två, men nu har jag inget mer otalt med dem, så därför vill jag förstås inte att de hemsöker mig i mina för övrigt lyckliga drömmar. Jag vill inte sniffa den senaste parfymen och skratta lyckligt med någon av dem. Nej, det är skönt att jag inte bryr mig om någon av dem längre...

Egentligen tror jag inte alls människan har något slags undermedvetet vetande. Allra minst visar sig detta då vi drömmer. Nej, hjärnan försöker bara reda upp våra förvirrade tankar under sömnen. Därför drömmer vi.. och att referera till Freud om att vi gör saker "omedvetet" för att vi egentligen vill andra saker än vad vi intalar oss, är att ignorera sanningen, anser jag. "Undermedvetet,vill jag nog att ditten och datten ska hända.." Jovisst, att skylla på saker är ju alltid orginiellt. Inte. Hur cyniskt det än låter så är människohjärnan inte mer än sina nervimpulser, vi är alltså våra nervimpulser. Och hoppsan! Här brister psykoanalysen i sin logik, om människans hjärna består av nervimpulser, måste de ju skickas från något centra i hjärnan, men eftersom det inte finns något lokaliserat centra där det så kallade undermedvetna finns, kan det ju inte skickas några impulser därifrån heller, haha! 

Nej, nu måste jag sova! Skola imorgon ju! Btw, jag har köpt den här kjolen. 

Puss alla rara!