En stund på jorden

"Ensam mamma söker" är antagligen ett av de mest patetiska programmen jag vet! Jag blir så trött liksom. Det är ju bara så fruktansvärt fjantigt. Karlarna skriver dikter och fjäskar och smörar för de där tjejerna som ser ut att älska denna uppmärksamhet. Men alltså; det känns så fake bara.
Och denna eviga objektifiering kring killarnas kroppar. Haha. Ponera att det istället varit 3 ensamma pappor som söker en kvinna och därför omringas med massa tjejer som de får klämma på rumporna på och låter dem brottas i lera osv. Tänk vilket ramaskri det skulle bli?? Och vilka offer tjejerna i denna serie skulle utnämnas till. Men det är liksom okej att göra omnämnda med killar som objekt. Ja, det är bara patetiskt att folk vill vara med i ett sådant program tycker jag.

Jag behöver verkligen fler snygga basplagg att matcha med i höst. Jag har inte så många tröjor eller koftor att mysa in mig i. Dessa kommer från H&M och kostar 299:- Det är pengar jag inte har i nuläget. Tråkigt! Jag hoppas de finns i affären i höst! 

Jag har hittat min vinterkappa! Den är från H&M och kostar 799 kr. Den är ju underbart söt, eller vad säger ni? Pälskragen är avtagbar och så älskar jag den markerade midjan.. Kom hem till mig snälla fina kappa?? :-)

Söndag igen då. I morse vaknade jag och var säker på att det var måndag, men kom till slut fram till att det var söndag. Man blir ju helt förvirrad när man inte gör så mycket i veckorna mer än sitter hemma och pluggar och glor på Tv. Nej, jag måste ta tag i det här, mitt liv alltså. Jag SKA börja träna.. jag ska gå promenader varje dag och börja på Friskis&Svettis. Imorgon ska jag gå dit!

Snart börjar den nyaste säsongen av Top Model.. jag brukar sitta och glo på repriserna av AMNT och Projekt Runway. Det är skönt att kunna drömma sig bort ibland.. Mitt klädintresse känns för tillfället som ett minne blott. Jag vet inte vilken stil jag vill ha eller vilka kläder jag vill köpa. Min still känns så spretig; jag har massa massa kläder, men använder inte allt eftersom jag inte har något att matcha plaggen med. Det är tråkigt. Så jag använder samma saker om och om igen... och det känns så tråkigt och osnyggt. Jag får skärpa mig!

Nu: Top model och en kopp Thé sedan plugg plugg plugg

Puss

De av er som läser min blogg vet kanske att jag älskar Öland(?) och det är en villkorslös kärlek jag har till denna fantastiska lilla ö. I somras var jag där i enbart fyra dagar, typ. Och inte hann jag se alltför mycket av den.
Denna bilden knäppte jag på en enslig rastplats. Jag tycker den är fin, även om den inte symboliserar det ordinära Öland. Men ja, Öland är min barndoms  somras ö och jag skulle inte ha något emot att kunna besöka ön lite oftare än en gång per år. Vilken skam egentligen; jag bodde ett år i Kalmar, men var inte på Öland en enda gång under det året. Vad vet jag? Du kanske "bara" är en sommarförälskelse...? ;-) 

Jag insåg att jag inte publicerat några bilder från semesterresan till Cypern i år. Eftersom jag tråkigt nog blev sjuk, är de flesta bilder på allt annat än på just mig (och de få bilder som togs på mig är icke i bruk att posta här hehe). Men här är några iallafall:



Konnos Beach vid Fig tree bay. Här kunde man snorkla och titta på fina fiskar (om man inte var sjuk i med öroninflammation)


Hmm... Cape Creko tror jag det hette här.. fint :-) Fast här gick inte att bada pga. alla klippor


En tistel. Det roliga är att den här bilden tog jag med en vanlig kamera, och den lila blomman som är "objektet" faktiskt växte "framför" de gröna :-) En fin bild tycker jag att jag lyckades få till!



Den här bilden är tagen från en utsiktsplats. Jag vet inte hur högt ovanfrån det var, men skulle tippa på ca 70 m. Långt där borta ligger hamnen i Ayia Napa :-)

Den sista dagen. På restaurang.. här var jag frisk (och osminkad) och  väntade på hemresan.

Jag är så trött. Innerligt trött. Jag har ingen lust alls att plugga det här sista året på SKA. Jag är så trött på min utbildning och allt vi ska lära oss. Jag är så trött på Norrköping, jag vill inte bo här längre. Ibland känner jag bara för att dra härifrån och aldrig sätta min fot här igen. Jag har inte några större känslor för den här staden alls. Den är bara så tråkig och tillintetsägande.
Och den här staden.. den har gjort mig så mycket ont att jag inte orkar känna längre. För ett år sedan hade jag så höga förhoppningar på det andra året. Det andra året blev det jobbigaste året på många sätt. Nu har jag kommit till det där stadiet igen; när jag orkar inte bry mig. Jag har inga förväntningar på något alls. Jag orkar inte bry mig om att jag är ensam sju dagar i veckan eller att skolan går dåligt. Jag bryr mig liksom inte. Det är jag som är den viktigaste personen i mitt liv, inte någon annan.

Jag ska börja räkna dagarna till det är över. Om mindre än ett år har jag en kandidatexamen i samhälls- och kulturanalys. Och när den dagen kommer då jag står där med diplomet i mitt hand, ska jag ställa mig själv frågan: Var det värt det?